Semesterlön är en av de vanligaste frågorna för HR och lönehandläggare, och en av de lättaste att få fel. Det finns två beräkningsmetoder i semesterlagen. Vilken som gäller beror på hur den anställde får sin lön. Här går vi igenom båda, med ett räkneexempel.
Två sätt att räkna semesterlön
Semesterlagen har två beräkningsmetoder, och de används för olika typer av anställda:
- Sammalöneregeln används för anställda med fast månads- eller veckolön. Lönen fortsätter som vanligt under semestern, och till den läggs ett semesterlönetillägg.
- Procentregeln används vid rörlig lön eller varierande sysselsättning. Semesterlönen räknas då som en procentandel av den semesterlönegrundande lönen under intjänandeåret.
Ett kollektivavtal kan ge mer förmånliga villkor än lagen, så börja alltid med att kontrollera om ett avtal gäller hos er.
Sammalöneregeln: fast månads- eller veckolön
Vid sammalöneregeln består semesterlönen av den lön den anställde skulle ha haft om hen arbetat, plus ett semesterlönetillägg. Tillägget är 0,43 procent av månadslönen per betald semesterdag, eller 1,82 procent av veckolönen.
Räkneexempel med en fast månadslön på 35 000 kr och 25 betalda semesterdagar:
- Tillägg per semesterdag: 0,43 % × 35 000 kr = 150,50 kr.
- Tillägg för alla dagar: 150,50 kr × 25 dagar = 3 762,50 kr, alltså cirka 3 763 kr.
- Månadslönen betalas ut som vanligt under semestern, och tillägget kommer ovanpå.
Procentregeln: rörlig lön eller varierad sysselsättning
Vid procentregeln är semesterlönen 12 procent av den semesterlönegrundande lönen under intjänandeåret. Det gör att den anställdes faktiska intjäning styr beloppet, vilket passar när lönen varierar från månad till månad.
En viktig detalj är vad som räknas med i lönesumman. Semesterlön och ersättning för semesterlönegrundande frånvaro ska normalt inte räknas med, utan hanteras på särskilt sätt. Gå igenom bestämmelserna noga om ni har mycket rörlig lön.
Intjänandeår och semesterår
Semesterlönen bygger på vad den anställde tjänat in under intjänandeåret, normalt 1 april till 31 mars. Semesteråret är det följande året, 1 april till 31 mars, då semestern tas ut. Att blanda ihop de två är ett av de vanligaste misstagen.
Vanliga misstag vid beräkning
- Att glömma semesterlönetillägget vid fast lön.
- Att använda fel regel för anställda med både fast och rörlig lön.
- Att räkna med fel period i stället för intjänandeåret.
- Att missa att kollektivavtalet ger fler dagar eller högre tillägg.
- Att behandla frånvaro på fel sätt, till exempel sjukfrånvaro och föräldraledighet som kan vara semesterlönegrundande.
Vanliga frågor
Hur många semesterdagar har man rätt till enligt lag?
Enligt semesterlagen har en arbetstagare rätt till 25 semesterdagar per semesterår. Kollektivavtal kan ge fler dagar.
Vad är skillnaden mellan intjänandeår och semesterår?
Intjänandeåret är perioden då semestern tjänas in, normalt 1 april till 31 mars. Semesteråret är det följande året, 1 april till 31 mars, då semestern tas ut.
När används procentregeln?
Procentregeln används vid rörlig lön eller varierande sysselsättning. Semesterlönen är då 12 procent av den semesterlönegrundande lönen under intjänandeåret.
Källor: Semesterlagen (1977:480).
Innehållet är allmän information och utgör inte juridisk rådgivning i det enskilda fallet. Regler ändras, så kontrollera alltid aktuell lagtext och eventuellt kollektivavtal.